Svag
arbetsmarknad, förslag om höjda skatter och ett Europa som går
knackigt. Affärsvärlden har talat med Lars Calmfors, en av Sveriges
mest välrenommerade akademiska ekonomer, för att få hans synpunkter
på den senaste tidens utveckling och utspel.
Vilka är de hetaste diskussionsämnena bland
akademiska ekonomer för närvarande? - I de ekonomgrupper som
jag rör mig i är det två frågor som dominerar: outsourcing-problemet
i vid mening och problemen med finanspolitiken i EU-länderna. Vad
gäller outsourcing så skapar den, som alla former av utrikeshandel,
potentiella välfärdsvinster för samhällsekonomin som helhet. Men de
realiseras bara om arbetsmarknaden är tillräckligt flexibel. Och
alla grupper är inte vinnare. Lönerna för lågutbildade måste till
exempel sjunka i förhållande till
högre utbildade för att det inte ska uppstå arbetslöshet. Det kan
kräva att de grupperna "kompenseras" med skattesänkningar på låga
inkomster, men då bara för inkomster av arbete.
Trots att
tillväxten i Sverige är så god så vägrar arbetsmarknaden ta fart.
Varför? - Den främsta förklaringen är att vi numera tycks ha
en snabbare produktivitetsutveckling. Det har dock gått lite snett i
debatten när man ser det som ett problem. I stället ska man se det
som en möjlighet för penning- och finanspolitiken. I efterhand är
det tydligt att riksbanken fört en för stram pen- ningpolitik men
utvecklingen har varit svår att förutse.
Hur tycker du att
Riksbanken ska agera sett till den fortsatt svaga
arbetsmarknaden? - Riksbanken kan vänta betydligt längre än
man tidigare trodde med att höja räntan. Men jag skulle kanske inte
våga rekommendera en räntesänkning.
Trots att mycket tyder
på att vi får en inflation långt under två procent? - Det
relevanta är inte vad som händer i dag utan den framtida
inflationen. Jag tycker att Riksbanken gör rätt när man sträcker ut
tidshorisonten och även tar hänsyn till utvecklingen på
fastighetsmarknaden. Om fastighetspriserna drar i väg för högt kan
det uppstå en situation när det blir svårt att motverka ett fall som
förstärker en framtida konjunkturnedgång. Men avvägningen av
räntepolitiken är betydligt svårare än tidigare och fortsätter
produktivitetsstegringarna att överraska bör räntan
sänkas.
När får vi då se ökad sysselsättning? - Den
kommer rimligen i gång under det här året.
Samtidigt har
socialdemokraterna börjar tala om höjda skatter för att finansiera
välfärden i framtiden. Hur ser du på det? - Jag ser det mest
som en politisk markering mot moderaterna. Socialdemokraterna vill
helt enkelt distansera sig. I ett mycket långt perspektiv har de
givetvis rätt i att en bibehållen hög offentlig konsumtion kan kräva
skattehöjningar eftersom produktiviteten generellt ökar långsammare
i tjänstesektorn än i varuproduktionen. Men det finns mycket att göra
innan det här framtvingar skattehöjningar: mer avgiftsfinansiering,
minskade transfereringar och någon form av förvärvsavdrag för att
stimulera sysselsättningen.
Vad tror du om tillväxten i
världsekonomin under de närmaste åren? - Jag tror på en
hygglig tillväxt på omkring tre procent, vilket är en mindre
dämpning jämfört med fjolåret, med hög tillväxt i USA, Kina,
NIC-länderna och Östeuropa. Problemet är egentligen euro-området som
får en tillväxt gott och väl under två procent. Sämst blir
utvecklingen i Tyskland och Italien.
Vad kan göras för att
få fart på tillväxten i euro-området? - Reformera
arbetsmarknaden. Den största delen av inkomstgapet gentemot USA
beror på att man i Europa jobbar färre timmar. Euro-området skulle
också behöva en tillväxtprocess ā la Sverige i början av 1990-talet
med depreciering och exportboom. Så det stora hotet mot euro-området
är att euron stiger ytterligare mot dollarn.
Finns det
någon annan fara? - För världsekonomin är det oljepriset, men
det tycks ju som att man klarar att hantera dagens nivåer. Värre är
kanske om realräntorna skulle stiga kraftigt. Både USA och Japan har
stora budgetunderskott och EU:s stabilitetspakt håller på att falla
samman. På sikt kan det leda till en kraftig uppgång av de långa
räntorna som tränger undan produktiva
investeringar.
Slutligen - vad tror du om börsen? -
Jag säger som jag brukar göra till mina studenter: Vill man bevara
sin trovärdighet som ekonom så ska man inte göra förutsägelser om
börs- eller valutakurser..
Lars
Traneflykt - 050321, kl 06:51 Kapitaltäckningsgraden
inverkan på sysselsättningsgraden Bäste Lars Calmfors. Det
finns all anledning att analysera bankkrisens kostnad och dess
inverkan på våra regioners tillväxt och välfärd. Naturligtvis med
anpassningen till kapitaltäckningsreglerna den 1 februari 1990 och
dess inverkan på våra globala konkurrensmöjligheter så bör denna
saldopost komma till vår fördel, inte minst för att klara
Lissabonstrategin. För våra medborgare är det betydelsefullt med en
förhöjd syselsättningsgrad och då skall historien till anledningen
medräknas. Självklart måste det varit en chock att man mitt under
uppbyggnaden av fastighetsmarknaden och med ca 350 miljarder i korta
valutalån, helt plötsligt behöva reducera belåningsgraden till 50%.
Ingen hade ju möjlighet att kunna utföra denna betydande amortering
utan det blev en annan lösning och till följd att man tvingades
skriva ner kronan. Nu gäller det så klart att kunna utföra en
kostnadsanalys sedan den 1 februari och framåt och ha med denna i
förhandlingarna för att vi som nation skall ha ett regelsystem som
stödjer en förhöjd sysselsättningsgard och som kan trygga en
långsiktig välfärd.
Z28 -
050320, kl 20:39 Finland Se på Finland, där
samlas man under fanan och gör gemensak sak oavsett partiinriktning.
Vi har inte tid med politiskt filoserande utan vi måste HANDLA!
Resultatorientering. Skattehöjningar är populärt, ta ett av de
senare exemplen, höjning av bilskatten. Var tar dessa pengar
vägen???
Osborn -
050320, kl 12:16 lLITTERATURBEGRÄNSNING URGENT
URGENT URGENT URGENT Bibliotek och förlag begränsar
tillhandahållandet av ekonomisk, rättslig, medicinsk och
lättillgänglig vetenskaplig litteratur. PRINSPOLITI......IK
Ulf
Andersson - 050319, kl 16:31 Impotenta
gubbar Vad nytt under solen i alla dessa ord.
Lars
Rudström - 050319, kl 16:09 Bra men något
ansvarslöst Calmfors är en intressant ekonom, så akademisk
han än är. Jag delar absolut INTE hans åsikt att Euro-området bör
tillåta sig depreciering av Euron för att främja exporten. Sverige
deprecierade den stackars svenska krona under perioden 1974-1982 med
totalt närmare 65% mot den viktade Europakorgen. "Kissa i
byxan"-upplevelsen räckte trots detta knappt i 10 år, sedan kom
krisen i början av 90-talet. Allt beroende på att Sveriges
"offentliga tillväxt", som det så vackert heter (enligt akademikern)
och andra vansinniga politiska beslut återigen krossade den uppnådda
marknadsfördelen. Nu har Tyskland, Frankrike och Italien hamnat i
Sveriges sits beroende på deras politikers oförmåga att styra
staternas offentliga utgifter. Varför nämner Calmfors inte
möjligheten att SPARA i den offentliga sektorns byråkrati och
politiker-kader? Det behövs inga skattehöjningar för att förbättra
den sk välfärden. Inte ens om 20 år. Rationalisera bort 30% av alla
verk, myndigheter, antal politiker och ambassader så finns det gott
om pengar över till sjuk-,handikapp- och åldringsvård. Dessa
frigjorda pengar skulle dessutom räcka till att ge vårdpersonalen
vettiga och rättvisa löner. Men Calmfors själv får ju sin lön av
skattebetalarna och är anställd i den offentliga sektorn så man får
väl förstå att han unviker att nämna denna briljanta lösning.
In Cita
Ment - 050318, kl 17:10 Morötter åt folket Det
är nog inte bara löneskillnaderna som måste öka. Generellt får man
det inte speciellt mycket bättre ställt när man försörjer sig på
arbete i stället för bidrag. När Sverige slutar upp med att roffa åt
sig så abnormt mycket av vanligt folks inkomst så kommer mycket av
problemet med att det jobbas för få timmar att lösa sig med
automatik. Vi har en enorm potential i vårt land, men med
"ekonomiska flyktingar" både inom idrottsvärlden och knösusvärlden
är det dags för lite eftertanke. När t ex "janteverket" trotsigt
provar att driva in 1000-procentiga skatteskulder behöver man inte
vara akademisk ekonom för att inse att det finns grönare gräs på
många andra platser än just i Sverige....
Z28 -
050318, kl 14:43 Kommentar Tack RR för ditt
gensvar. Man måste vara realist och det innebär att vi måste vara
mera streetsmart Ta exvis aslypolitiken, var jag EU politiker skulle
jag ta mig till Brussel och helt sonika kräva en gemensam politik
inom EU, NU! Det är ett problem som jag ser med politker är att de
helt saknar resultatorientering. En annan sak, spritpriserna, nu
skall man sänka till nästa år, jag undrar egentligen om svenskarna
bryr sig om det längre, de flesta har alternativa kanaler för inköp
och i och med den långsamma hanteringen så har spritmonopolet redan
konkurrerat ut sig själv. Det var några exempel, det finns hur många
som helst. Jag tror att det finns vissa viktiga saker att fokusera
sig på varav en är resultatorientering, saker måste ske med
FART!!!
Ulf
Andersson - 050318, kl 14:13 Nejsägarnas sak att visa
vägen Eftersom vi som sa ja i omröstningen om Euron är lika
lämpade, som sossarna är att föra en borgerlig politik, att kunna
föra den politik som kom av ett nej med någon större glöd., så är
det nu banne mig nej-röstarna som får visa vägen.
RR -
050318, kl 12:43 Helt Rätt Håller med sign: Z28.
Ta Tyskland som ett exempel, där verkar man för Tyskarnas
bästa.
Z28 -
050318, kl 12:26 Grundläggandet problemet för
sveriges del är att vi inte har någon nationalistisk känsla i detta
land samt att vi skall vara så väldigt präktiga jämnt och ständigt.
Det finns kostnader som vi måste kapa rejält samt att vi samtidigt
måste vara mer egoistiska. Det känns som om vi i Sverige inte bryr
om oss hur det går för landet
exempel sjunka i förhållande till
högre utbildade för att det inte ska uppstå arbetslöshet. Det kan
kräva att de grupperna "kompenseras" med skattesänkningar på låga
inkomster, men då bara för inkomster av arbete.
Kommentarer på artikeln
.gif)